Jakten på en Mördare: listan på alla samtidskommentarer

Jakten på en mördare briljerar på många sätt: sitt långsamma berättande, sin noggrannhet i att återge polisarbetet, miljöerna, att skådespelarna pratar skånska. En sak som flimrar i bakgrunden är förvandlingen av Sverige. De här kommentarerna gör serien i bakgrunden i form av en nyhetsutsändning eller kommentarer från en biroll: här är hela listan hittills!

1. Human Resources intåg inom polisen

jakten på en mördare

Sex minuter in introducerar serien, Jakten på en mördare, begreppen kulturbärare och målstyrning. Kulturbärare är en person som förkroppsligar det en organisation stå för men också de krav organisationen ofta har på sina chefer, att vara ett slags levande exempel. Human Resources växer fram som en motvikt till Taylorismen dvs betona människor istället för maskiner och löpande band. För huvudkaraktären Pelle betyder det fokus på vem han är men han själv har mest fokus på resultat i polisarbetet. Arbetet med HR innebar ofta nya avdelningar, nya arbetssätt och dokumentation av cheferna för att leva upp till de nya sätten att jobba. Kommentarer om blanketten och dokumentation haglar genom serien.

jakten på en mördare

2. New public Management – polisen ska bli ett företag

jakten på en mördare

Detta är både en ideologisk reform men också en förändring i hur man jobbar, samlingsbegreppet är New Public Management som innebär att man lånar in metoder från det privata näringslivet till det offentliga. Supertydligt blir det när polischefen berättar att medborgarna ska ses som kunder. Detta innebär ofta mer utvärderingar (som ju Pelle får brottas med), mer dokumentation och mätande av prestation och effektivitet. Fokus på det senare borde gynna Pelle men riktigt så blir det inte.

Målfokuset har fått kritik inom polisen och kritikerna har kallat det för pinnjakten dvs jakten på statistik. Så här kommenterar Pelle:

3. Friskolereformen

jakten på en mördare

När en av utredarna kör bil sänder radion ut nyheten om friskolereformen. Målet med 1992 års friskolereform var att öka konkurrensen, få fler skolor och marknadskrafterna skulle tvinga fram större hänsyn till elevers behov. Nedläggningshotade glesbygdsskolor skulle kunna räddas genom att andra än kommunen drev dem. Kritikerna menar att detta gett segregation, betygsinflation och att alla skolor inte är lika bra.

4. 70-talets industrikris

jakten på en mördare

Pelle pekar ut ett nedlagt bruk och hintar om att en del av misären har att göra med arbetslösheten som är relaterad till nedläggningen av bruken. Kanske är det också en gliring gällande svårigheten för vissa kommuner att ställa om mot den nya arbetsmarknaden. Under lågkonjunkturen på 70-talet så bryts den tunga industrins dominans och detta brukar markeras som en brytpunkt då Sverige istället omvandlas till ett tjänstesamhälle. Hans kollega håller dock inte med och tycker att Mikael’s granne snarare är oanställbar oavsett omständigheter. Man skulle kunna säga att han sällade sig till italienaren Lombrosso’s skola och Pelle lutar åt den franska Lacassange’s ideer.

5. Sverige går med i EU

jakten på en mördare

En bekymrad medborgare ställer frågor till polisen i avsnitt två och vädrar samtidigt en annan farhåga. Inför EU-medlemsskapet var många oroliga för vad exakt det skulle innebära för Sverige. Bäst kanske Hassan illustrerar stämningen i sketchen 10 000 tyska bögar. Sverige gick med i EU 1994 efter att en majoritet sagt ja i folkomröstningen.

6. Lantarbetarnas villkor

jakten på en mördare

När Pelle och hans kollega besöker ett gods kommenterar han arbetsvillkoren för lantarbetarna. Men de har faktiskt aldrig varit särskilt goda, de var den sista gruppen att få 8 timmars arbetsdag och 1945 avskaffade staten stataresystemet och lantarbetarna fick istället kontantersättning. Här kan du läsa mer om lantbrukarnas fejd med Trolle Ljung på 2010-talet i Kristianstad kommun.

7. PPM – Orangea kuvert instiftas

Utredarna kör bil i Malmö för att intervjua och under bilfärden kommer nyheten om det nya pensionssystemet. Premiepensionsmyndigheten kom till för att handha de stora pensionersreformerna som trädde i kraft 1999 och riksdagen beslutade om 1994 och 1998. I korthet innebar det att en del av ens inkomst placeras på börsen och hur börsen går påverkar utbetalningarna. Och det är på grund av denna reform du får ett orange kuvert hem i brevlådan en gång om året.

8. Psykiatrireformen

Psykiatrireformen från 1994 omnämner Jakten på en mördare indirekt när de pratar med Jannicas socialsekreterare. Reformen innebar att många som vårdats på institution släpptes ut i samhället och till stor del fick klara sig själva. Socialarbetaren kommenterar detta i tredje avsnittet med: ”Det finns inga vårdplatser längre. Hela psykvården är nedmonterad. De som verkligen behöver vård är där ute.

9. Finanskrisen på 90-talet

Pelle läser i mordutredningen medan teven sänder dokumentären: Kronofogden kommer – vems är skulden? Filmen handlar om en kronofogde i Vimmerby som åker hem till folk och gör utmätning (embryo till Lyxfällan?). Krisen i början av 90-talet i finans- och bostadssektorn fick stor efterverkningar och många blev arbetslösa.


I väntan på sista avsnittet kan du passa på att lösa ett annat True Crime-mord, nämligen det under Möllevångskravallerna 1926. Läs mer här.

Missa ingen True-Crime-story!

Varannan torsdag mejlar vi ut ett nyhetsbrev med bland annat ett historiskt mord, skriv upp dig!

Bearbetar…
Klart! Du är med på listan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *